PROTOKOLL
Ärende Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för perioden 1 oktober 1999 – 31 mars 2001

Parter:
Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna)
Svenska Journalistförbundet (SJF)

Tid 7 december 1999

Närvarande för Svenska Tidningsutgivareföreningen


Bertil Dejke Björn Svensson

Svenska Journalistförbundet

Håkan Carlson Jeanette Janson Gösta Eklund

¤ 1 Parterna prolongerar, med de ändringar som anges nedan, mellanvarande kollektivavtal rörande allmänna villkor för tiden t o m den 31 mars 2001.

Parterna fastställer löneavtal för perioden 1999-10-01 – 2001-03-31 enligt bilaga 1.

¤ 2 ARBETSTIDSFRÅGOR

Parterna enas om att i en gemensam arbetsgrupp utreda och bereda arbetstidsfrågor enligt bilaga 2. Rapport skall avges senast den 30 november 2000.

¤ 3 ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Anställning

Avtalets ¤ 2 "Anställning" får ny lydelse enligt bilaga 3.

I Anmärkningen i anslutning till ¤ 2 görs följande tillägg:

"Innan vikariat om minst tre månader tillsätts skall journalistklubben informeras. Om klubben så begär skall lokal förhandling om lönesättningen av vikarien äga rum.

Vikarier skall ges arbetsplatsintroduktion."

Tidningsutgivarna förklarar som sin avsikt att inför utgången av avtalsperioden särskilt utvärdera den nya bestämmelsen om information och förhandling vid vikarietillsättning.

Parterna har enats om att fortsätta den diskussion som inletts under förhandlingarna om vikariernas situation. Särskilt skall uppmärksammas frågor som rör förlängning av vikariat, tillämpningen av lagens regler om företrädesrätt samt innebörden av begreppet "tillräckliga kvalifikationer". Arbetet skall bedrivas skyndsamt. Eventuella avtalsändringar om vilka parterna enas kan införas under avtalsperioden.

Anställningsformen provanställning kan under avtalsperioden sägas upp av SJF med en uppsägningstid om tre månader.

Löner

Avtalets ¤ 5 tillförs ett nytt moment 5 med följande lydelse:

"De lokala löneförhandlingarna skall inledas med att de lokala parterna gemensamt gör en genomgång av kollektivavtalets ¤ 5, reglerna i löneavtalet samt grunderna för lönesättning på det enskilda företaget. Syftet med denna genomgång är att undvika godtycke och nå rättvisa i lönesättningen samt åstadkomma en seriös bedömning av varje medarbetares utveckling under året. Vid detta tillfälle skall företaget visa att den löneanalys som krävs enligt jämställdhetslagen har utförts under det föregående kalenderåret. Om så inte skett skall en sådan analys göras. Framgår det av denna analys löneskillnader beroende av kön som är osakliga och stridande mot jämställdhetslagen skall dessa justeras. I sådant fall är det företagets ansvar att tillsammans med journalistklubben rätta till dessa, varvid kostnaden för att rätta till enskilda löneskillnader som är osakliga och stridande mot jämställdhetslagen inte skall tas ur tillgängligt pottutrymme."

Obekväm arbetstid

Avtalets ¤ 6 "Obekväm arbetstid" gäller oförändrad t o m 2000-03-31. Från och med 2000-04-01 får paragrafen ny lydelse enligt bilaga 4. Ändring görs samtidigt i ¤ 7 enligt samma bilaga.

I ¤ 8 mom 3:4 får anmärkning 2 från och med 2000-04-01 följande nya lydelse: "Med månadslön avses

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad och ersättning enligt ¤ 6 mom 4 som skulle utgå för månad under vilken sjukfall inträffar, samt
- vid avdrag beräknat enligt mom 3:3-4 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt RSVs anvisningar."

I ¤ 10 mom 6 får den tredje meningen i tredje stycket från och med 2000-04-01 följande ändrade lydelse: "Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön samt eventuella fasta lönetillägg per månad, t ex övertidstillägg, garanterad minimiprovision och liknande."

I samband med bytet av OB-system gäller följande:

Senast den 1 februari skall, såvida de lokala parterna inte enas om annat datum, en avstämning göras för varje tillsvidareanställd medarbetare mellan nuvarande OB-tillägg per månad och en genomsnittlig månadsersättning enligt det nya systemet. Vid beräkning av genomsnittlig månadsersättning enligt det nya systemet skall följande formel användas:

Antal poäng i schemacykeln/antal veckor x 4,3 x 15.48 kronor.

Om denna avstämning visar att systemförändringen innebär ökade kostnader för företaget skall ökningen avräknas mot pottutrymmet, se löneavtalet punkt 2.2. Om avstämningen visar minskade kostnader skall motsvarande summa tillföras pottutrymmet, se löneavtalet punkt 2.2.

Utöver sedvanlig uppräkning av OB-tilläggen höjs dessa den 1 april 2000 med ytterligare 8 procent.

Fortbildning


¤ 15 "Fortbildning av journalister" får ny lydelse enligt bilaga 5. Parterna har vidare enats om riktlinjer för fortbildningen (samma bilaga).

Den tidigare överenskommelsen om utbildningsnämnd för redaktionspersonal upphör att gälla.

¤ 4 STATISTIKÖVERENSKOMMELSE

Statistiköverenskommelsen mellan parterna förlängs att gälla under avtalsperioden med följande ändringar och undantag:

- Mätmånaden ändras enligt senare överenskommelse;
- Uppgift insamlas om a) totalt arbetad tid samt b) övertid och mertid som ersatts kontant. Uppgifterna redovisas för SJF.

Parterna är vidare överens om att uppta förhandlingar om förändringar av statistiköverenskommelsen under den kommande avtalsperioden om statistikansvarig myndighet skulle ställa nya eller förändrade krav på arbetsgivarna inom avtalsområdet.

¤ 5 Parterna enas om att inför kollektivavtalsförhandlingarna 2001 göra en omredigering av kollektivavtalet och löneavtalet.

Stockholm den 7 december 1999

SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET

BILAGA 1

LÖNEAVTAL 1999/2000

1 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR LÖNESÄTTNING


(Se kollektivavtalet ¤ 5)

2 LÖNEHÖJNINGAR

2.1
Generell lönehöjning 1999-10-01

Utgående löner höjs 1999-10-01 med 0,6 procent och 175 kronor. För deltidsanställd proportioneras krontalsbeloppet. Höjningen beräknas på lönerna 1999-09-30.

2.2 Allmän pott för individuell fördelning 2000-04-01

En pott om 2,55 procent av lönesumman för hel och deltidsanställda medarbetare enligt avtalen för redaktionspersonal och aspiranter skall bildas och fördels individuellt bland dessa. Vid fördelningen är varje medarbetare garanterad 150 kr per månad. För deltidsanställda skall beloppet proportioneras.

Med lönesumman avses summan av de fasta kontanta lönerna exklusive ersättning enligt OB-bestämmelserna samt det särskilda tillägget för lokalredaktörer 2000-03-31. I beräkningsunderlaget skall ingå samtliga i SJF organiserade medarbetares löner, dock med undantag för medarbetare som ej omfattas av löneavtalet eller som är redaktionschef eller motsvarande.

3 FÖRDELNING AV INDIVIDUELLA LÖNEHÖJNINGAR

Fördelningen av det utrymme som finns tillgängligt enligt punkt 2.2 för individuella lönehöjningar skall ske med utgångspunkt i de grundläggande principer för individuell lönesättning som finns angivna i punkt 1.

4 LÄGSTA LÖNER

4.1 1999-10-01


För medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen om minst 120 poäng gäller en lägsta lön om 15 619 kronor. För övriga medarbetare gäller en lägsta lön om 14 202 kronor.

4.2 2000-04-01

För medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen om minst 120 poäng gäller en lägsta lön om 16 088 kronor. För övriga medarbetare gäller en lägsta lön om 14 628 kronor.

4.3

För att uppnå angiven lägstalön används medarbetarens bidrag till löneutrymmet under punkt 2. Om summan inte räcker för att uppnå lönebeloppet skall resterande del ej tas från det tillgängliga utrymmet för lönehöjningar.

Lönebeloppen enligt ovan avser medarbetare med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen skall nedräknas i proportion till förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning.

Med "lön" avses här

- fast kontant lön
- naturaförmåner i form av kost eller bostad till i källskattetabellen angivet värde.

5 NYANSTÄLLDA

Om journalistklubben så begär skall lönerna för följande kategorier medarbetare prövas särskilt vid lönerevision, under förutsättning att medarbetaren i fråga ej är undantagen från detta löneavtal.

Medarbetare som har anställts 1998-10-01 eller senare.

Medarbetare som 1998-10-01 eller senare har befordrats och inte i samband härmed har fått lönehöjning enligt principerna i punkt 1.

Om ovanstående bestämmelser leder till att särskilda lönehöjningar skall utges i samband med lönerevisionen, skall detta ske utöver det totala löneutrymme som står till förfogande vid lönerevisionen.

6 GILTIGHETSTID

De nya lönerna enligt detta avtal gäller t o m 2001-03-31.

7 OMFATTNING

Detta löneavtal omfattar medarbetare som börjat sin anställning vid företaget senast 1999-09-30.

Lönerevision enligt punkt 2.1 omfattar medarbetare som börjat sin anställning i företaget senast 1999-09-30 och vars lön ej är fastställd i 1999 års löneläge.

Lönerevision enligt punkt 2.2 omfattar medarbetare som börjat sin anställning i företaget senast 1999-09-30 och vars lön ej är fastställd i 2000 års löneläge.

Visstidsanställda medarbetare omfattas vad beträffar lönerevisionerna endast av generell lönehöjning den 1 oktober 1999 (punkt 2.1), lägstlöner (punkt 4) samt en höjning motsvarande garantibeloppet den 1 april 2000 (punkt 2.2).

Medarbetare som 1999-09-30 var respektive 2000-03-31 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om överenskommelse ej träffas om annat. När medarbetare återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga medarbetare vid företaget enligt detta avtal.

8 MEDARBETARE SOM SLUTAT SIN ANSTÄLLNING

Om en medarbetare har slutat sin anställning 1999-10-01 eller senare och ej har fått lönehöjning enligt punkt 2 skall han till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att medarbetaren har underrättats om att lönerevisionen är genomförd. Om medarbetaren försummar detta, medför detta löneavtal ej längre någon rätt för denne till lönehöjning.

9 REDAN GENOMFÖRD LÖNEREVISION

Har företag i avvaktan på denna uppgörelse redan utgivit lönehöjning skall denna avräknas med vad medarbetare erhåller enligt denna överenskommelse.

Har vid ett företag personliga tillägg utgivits och därvid uttryckligen överenskommits, att eventuellt centralt avtal om generella lönehöjningar skall tillämpas, gäller sådan överenskommelse.

10 PENSIONSMEDFÖRANDE LÖNEHÖJNINGAR

Företaget ska till PP/SPP/PRI såsom pensionsmedförande lön fr o m 1999-10-01 respektive 2000-04-01 anmäla löneökningar till följd av detta avtal.

11 RETROAKTIV OMRÄKNING FR O M 1999-10-01

Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar samt gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag.

11.1 Övertidsersättning

Övertidsersättningar skall omräknas retroaktivt. Omräkningen skall ske med den genomsnittliga lönehöjningen för medarbetarna vid företaget, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen skall ske individuellt för varje medarbetare.

11.2 Tjänstledighetsavdrag

Tjänstledighetsavdrag skall omräknas retroaktivt.

Omräkningen skall ske individuellt.

11.3 Sjukavdrag

Sjukavdrag under arbetsgivarperioden, d v s de första 14 dagarna, skall omräknas retroaktivt.

Sjukavdrag fr o m dag 15 t o m dag 90 omräknas ej retroaktivt på lönedelar upp till 7,5 basbelopp. Lönedelar över 7,5 basbelopp omräknas.

Sjukavdrag fr o m dag 91 på lönedelar över 7,5 basbelopp omräknas retroaktivt.

12 FÖRHANDLINGSORDNING

12.1 Central förhandling


Om oenighet uppstår om tillämpningen av detta avtal kan endera parten påkalla central förhandling.

Central förhandling skall påkallas senast tre månader efter respektive lönerevisionsdatum.

Parterna är ense om att förhandlingsfrågor efter denna tidsfrist ej skall aktualiseras såvida det ej har förelegat uppenbart hinder att dessförinnan begära förhandlingar.

12.2 Nämnden för lönefrågor

Kan enighet om löneavtalets tillämpning ej nås i central förhandling kan endera parten, inom tre månader efter det att central förhandling förklarats avslutad, hänskjuta tvisten till nämnden.

Nämnden består av fyra ledamöter varvid parterna utser två ledamöter var. Parterna utser vidare var sin sekreterare.

Nämnden har att avge utlåtande i tvister rörande punkterna 1, 2, 3 och 4. Om ett företag skulle vägra följa nämndens utlåtande gäller ej längre avtalet i den fråga tvisten avser.

I tvister som rör punkterna 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 skall nämnden fungera som skiljenämnd och avgöra tvisten. Parterna skall utse en opartisk ordförande.

__________________________________

Nya krontal i avtalet framgår av bilaga 1.1


BILAGA 2

Arbetsgrupp om arbetstider

Parterna har, med utgångspunkt i krav och diskussioner i samband med 1999 års kollektivavtalsförhandlingar, enats om att gemensamt utreda och analysera arbetstidsfrågor. Syftet är att resultatet skall kunna utgöra underlag vid kollektivavtalsförhandlingarna 2001.

En arbetsgrupp tillsätts med två företrädare för Tidningsutgivarna och två för SJF. Arbetet skall genomföras skyndsamt. Rapport skall avges senast den 30 november 2000.

Gruppen skall utreda och bereda bl a följande frågor:

Arbetstidsförläggning
Företagens respektive medarbetarnas syn
Arbetstidsförläggning i samband med helger
Arbetspassens längd
Obekväm arbetstid samt former för kompensation.
Ordinarie arbetstid och övertid
Faktisk arbetstid
Faktiskt övertidsarbete
Betalt/obetalt övertidsarbete
Övertidsgräns
Rätten till övertidsersättning
Övertidsersättning vid utlandsresa
Teknikutvecklingens påverkan

Med utgångspunkt i ovanstående kan gruppen själv närmare precisera området för sitt arbete.


BILAGA 3

¤ 2

ANSTÄLLNING

MOM 1 Anställningsformer


Avtal om anställning enligt detta kollektivavtal skall träffas enligt något av följande alternativ:

Mom 1:1

Anställning tillsvidare.

Mom 1:2

Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete i högst 12 månader om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning (5 ¤ punkt 1 lagen om anställningsskydd).

Efter särskild överenskommelse med journalistklubben kan sådan anställning avse längre tid än 12 månader.

Mom 1:3

Anställning som vikarie.

Med "vikarie" avses

medarbetare som anställs för att ersätta annan anställd medarbetare under dennas bortovaro;
medarbetare som under högst 3månader, eller efter överenskommelse mellan företaget och journalistklubben under högst 6 månader, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att ny innehavare av befattningen tillträtt;
medarbetare som under högst 12 månader, eller den längre tid som överenskommits mellan företaget och journalistklubben, ersätter ordinarie medarbetare som uppehåller annan befattning;
medarbetare som efter överenskommelse mellan företaget och journalistklubben anställts för att fylla ett behov som uppstått genom att medarbetare temporärt fullgör särskilda arbetsuppgifter;
medarbetare som anställts för att ersätta medarbetare som genomgår utbildning;
medarbetare som anställs för att under semesterperiod ersätta semesterlediga medarbetare.

Mom 1:4

Anställning på prov för högst sex månader. Provanställning får träffas

med medarbetare med speciella ämneskunskaper om dennes journalistiska kvalifikationer är oprövade;
om det föreligger särskilda skäl att pröva medarbetarens kvalifikationer mot bakgrund av ämnesområdets speciella krav;
efter överenskommelse mellan företaget och journalistklubben om det föreligger andra särskilda skäl.

Syftet med provanställningen skall vara att denna efter prövotiden skall övergå till en tillsvidareanställning. Efter överenskommelse kan tiden förlängas med den tid under vilken medarbetaren eventuellt varit frånvarande under provperioden. Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning skall arbetsgivaren, på begäran av medarbetaren, motivera sitt ställningstagande.

Mom 1:5

Anställning på heltid som studiepraktikant högst för sex månader för studerande som genomgår journalistisk grundutbildning som omfattar minst två läsår, eller ettårig journalistutbildning som är en påbyggnad på annan akademisk utbildning. Praktikant som genomgår annan högskoleutbildning eller journalistisk folkhögskoleutbildning kan anställas på samma villkor efter lokal överenskommelse.

Mom 1:7

Anställning som aspirant enligt särskilt avtal. (Se aspirantavtalet sid ...)

MOM 2 Fortgående anställning

Anställning enligt mom 1:2-1:7 som fortsätter efter angiven eller överenskommen tid övergår i en tillsvidareanställning.

MOM 3 Uppsägningstid

Har visstidsanställd medarbetare enligt mom 1:2-1:3 anställts utan att anställningstidens längd fastställts i förväg skall uppsägningstiden från medarbetarens sida utgöra lägst 14 dagar och från företagets sida lägst en kalendermånad.

Motsvarande gäller om part i förtid vill avbryta en provanställning.

MOM 4 Företrädesrätt

För visstidsanställd enligt mom 1:2-1:3, som uppnått en sammanlagd anställningstid om 18 månader under en tvåårsperiod, skall reglerna om företrädesrätt i lagen om anställningsskydd gälla även under pågående anställning. Vid konkurrens mellan sådan medarbetare och annan person som har företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd skall lagens regler gälla.

Anmärkning

Parterna konstaterar att förhandlingar mellan klubb och företag kan upptagas beträffande vikariesituationen vid företaget. Detta kan ske t ex då ett i förhållande till antalet tillsvidareanställda medarbetare oproportionerligt stort antal vikarier samtidigt är eller har varit anställda vid företaget.

Innan vikariat om minst tre månader tillsätts skall journalistklubben informeras. Om klubben så begär skall lokal förhandling om lönesättningen av vikarien äga rum.

Vikarier skall ges arbetsplatsintroduktion.


BILAGA 4

¤6

OBEKVÄM ARBETSTID

Ny lydelse från 2000-04-01

MOM 1 Ersättning för arbete på obekväm arbetstid


För arbete på obekväm arbetstid utgår till medarbetare, utöver för medarbetaren fastställd månadslön, ersättning på sätt nedan sägs.

MOM 2 Särskilda överenskommelser

Överenskommelse om ersättning för arbete på obekväm arbetstid efter andra regler än som nedan anges, exempelvis genom att förekomsten av sådant arbete beaktas vid fastställandet av den individuella lönen, kan träffas med sådan medarbetare som avses i ¤ 7, moment 4, första stycket. Vid träffande av sådan överenskommelse skall i avtalet stadgade grunder iakttagas. Den del av medarbetarens lön som angivits utgöra ersättning för arbete på obekväm arbetstid skall redovisas separat.

MOM 3 Obekväm arbetstid

Såsom obekväm anses arbetstid mellan i följande tabell angivna klockslag. Mellanliggande arbetstimmar värderas enligt angivna poängtal.

Arbetstid Poängtal
1. kl 06-07 vardag, ej lördag 1
2. kl 18-22 vardag, ej fredag, lördag 1
3. kl 18-22 fredag 2
4. kl 06-22 lördag 2
5. kl 06-22 söndag 2
6. kl 22-01 alla dagar 2
7. kl 01-06 alla dagar 3

Arbetstid Poängtal

1. kl 06-07 vardag, ej lördag 1 MOM

4 Ersättning per timma

För arbetad tid (ej övertid) erhåller medarbetaren per timma följande ersättningar fr o m 2000-04-01:

1-poängstid 17:39
2-poängstid 34:76
3-poängstid 52:15

Anmärkning

För varje medarbetare fastställes i samband med den årliga lönerevisionen det antal ob-timmar enligt mom 3 ovan, som enligt arbetstidsschema genomsnittligt förekommer under en arbetsvecka för att fastställa arbetstidsmått enl ¤ 7 mom 1.

Den period, för vilken genomsnittsberäkningen skall ske, utgör veckorna 3-6. Lokala överenskommelser om annan beräkningsperiod träffas om så erfordras för att provperioden skall bli representativ.

MOM 5 Övertidsersättning

Ersättning för arbete på obekväm tid ingår ej i underlaget för beräkning av övertidsersättning.

MOM 6 Helgtillägg Helgtillägg

Därjämte utgår för arbete å följande dagar, nämligen långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärds dag, pingstafton, pingstdagen, annandag pingst, Första maj, midsommarafton, midsommardagen, Alla helgons dag, julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen samt Trettondag jul en särskild ersättning med kr 411 per dag. (I det angivna beloppet har inkluderats semesterlön.)

MOM 7 Helger

Om arbete utföres på helgdag, som icke är söndag, utgår motsvarande ledighet på annan dag. Samma förhållande gäller om sådan helgdag är medarbetares ordinarie ledighetsdag. Sistnämnda regel gäller dock icke då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag-fredag. Ledigheten får ej utläggas på dag som till följd av tidningsutgivningen brukar vara ledig dag.

För deltidsanställd medarbetare, vars arbetstid utlagts på färre än genomsnittligt fem dagar per vecka, gäller därutöver att för arbete på helgdag, som icke är söndag, utgår motsvarande ledighet på annan dag. Samma förhållande gäller om sådan helgdag infaller på någon av de två dagar som utlagts som ordinarie ledighetsdagar enligt ¤ 7 mom 7.


Ny lydelse ¤ 7 mom1

Ordinarie arbetstid


Den ordinarie arbetstiden skall utgöra högst 40 timmar i genomsnitt per vecka. För medarbetare, som vid poängberäkning enl ¤ 6 mom 4 har lägst 41 poäng, skall den ordinarie arbetstiden utgöra högst 38 timmar i genomsnitt per vecka.

St 2 oförändrat

St 3 oförändrat

Nytt st 4 (från nuvarande ¤ 7 mom 6)

Vid helger skall medarbetare beredas största möjliga ledighet, dock på sådant sätt, att svårigheter icke uppstår för tidnings utgivning eller nyhetsmaterials bearbetning och distribution till tidningsredaktionerna.

Paragrafen i övrigt oförändrad. Konsekvensändringar av momentens numrering.


BILAGA 5

¤ 15

FORTBILDNING AV JOURNALISTER

INTRODUKTIONSUTBILDNING

MOM 1 Pressinstitutet-FOJO-Nordisk Journalistcenter


För medarbetare som deltar i kortare kurs hos Pressinstitutet eller FOJO görs ej löneavdrag. För deltagande i huvudkurs vid Nordisk Journalistcenter görs ej heller löneavdrag.

Anmärkning

Beträffande deltagande vid huvudkurs vid Nordisk Journalistcenter har Tidningsutgivarna åtagit sig att ur en av medlemsföretagen bildad fond utge bidrag – motsvarande lönebortfallet – till högst sex deltagare i denna kurs per år. Åtagandet kan omprövas om kursuppläggning, omfattning eller bidragsformer förändras.

MOM 2 Introduktionsutbildning

Medarbetare utan tidigare journalistisk erfarenhet eller journalistisk utbildning skall i anslutning till tillsvidareanställning ges introduktionsutbildning.

(Se vidare "Riktlinjer för fortgående utbildning av journalister" sid )


Riktlinjer för fortgående utbildning av journalister mm

Tillgången till välutbildad redaktionspersonal är en av förutsättningarna för framställning och utveckling av redaktionella produkter av hög kvalitet. Företagen och journalisterna har ett gemensamt intresse av att goda förutsättningar finns för olika typer av yrkesinriktade utbildningar, både i form av grundutbildning för blivande journalister och i form av fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma journalister.

De centrala parterna skall följa och medverka till utvecklingen av såväl grundutbildning som fort- och vidareutbildning av journalister.

I den snabba utvecklingen på medieområdet är det av vikt att medarbetarnas kompetens utvecklas kontinuerligt. Företaget och den anställde har ett gemensamt ansvar för denna utveckling.

Formerna för tillgodoseende av fort- och vidareutbildningsbehoven skall anpassas till varje företags storlek och situation.

De lokala parterna samverkar genom att i årliga överläggningar diskutera behovet av fort- och vidareutbildning samt hur det skall tillgodoses.

I överläggningarna bör bl a behandlas följande:

Informationen om olika möjligheter till fort- och vidareutbildning;
Planering av medarbetares fort- och vidareutbildning i syfte att dels utnyttja utbildningsresurserna effektivt, dels tillgodose såväl redaktionens som den enskilde medarbetarens utbildnings- och utvecklingsbehov;
De ekonomiska ramarna för utbildningsverksamheten;
Planering av hur utbildningen kan genomföras som en naturlig del av det dagliga redaktionella arbetet utan att störningar uppstår;
Introduktionen av nyanställda medarbetare;
Uppläggningen och genomförandet av aspirant- och praktikantutbildning i företaget.

De enskilda medarbetarnas utveckling och fortbildning planeras i återkommande samtal mellan företag och medarbetare, lämpligen i form av s k utvecklings/medarbetarsamtal.