Ökad sjukfrånvaro beror på politikerna
Den ökande sjukfrånvaron i Sverige beror inte på fusk och sjukskrivningar på lösa grunder. I stället är det framförallt en rad politiska beslut som orsakat fördubblingen av antalet sjukdagar sedan 1997, visar en ny studie från Arbetslivsinstitutet.
Forskarna Tor Larsson, Staffan Marklund och Peter Westerholm vid Arbetslivsinstitutet har granskat vad som orsakat den kraftiga ökningen av antalet sjukdagar och funnit dels att det är sjukperiodernas längd som tilltagit - inte antalet sjukskrivna, och dels att ökningen framförallt beror på "en serie strukturomvandlande förändringar som verkställts i riksdagen i stor enighet över de politiska blockgränserna".
Det är alltså inte ett fuskministerium för att motverka en epidemi av sviktande arbetsmoral som behövs, skriver de i en sammanställning av sin utredning, och pekar på att problematiken är av ett helt annat slag.
Den viktigaste orsaken till att sjukperiodernas längd ökat sedan 1997 är enligt forskarna att det tidigare systemet för att avsluta de riktigt svårlösta sjukfrånvaroärendena kollapsade under perioden 1993 till 1996.
Under den perioden försämrade politikerna förutsättningarna för ett verkfullt anpassningsarbete i företagen med påföljd att längden på sjukskrivningarna ökade.
Därtill kommer en serie domar i Arbetsdomstolen från 1993 och framåt som av parterna på arbetsmarknaden uppfattades som en uppmjukad tillämpning av uppsägningsförbudet i LAS. Som en konsekvens uppmanade Kommunförbundet 2002 alla kommuner i landet att utfärda nya rehabiliteringsanvisningar. De nya anvisningarna betonade snarare skyldigheter att formellt uppfylla vissa procedurkrav än att faktiskt lösa de uppkomna svårigheterna så att anställda med hälsoproblem kunde återgå i arbete, skriver forskarna.
Lars Björk
Pressmeddelande från Arbetslivsinstitutet
