Muller på XPonCard

Syndikalisten Anders Nilssons arbete med facklig organisering på sin arbetsplats XPonCard i Strängnäs har fått god respons. Bland annat har Nilsson dragit igång en kampanj för öppna lönelistor. Ett initiativ som tagits emot bra av de flesta av arbetskamraterna och lett till en ny medlem i Enköpings LS.

XPonCard är ett företag i Strängnäs som tillverkar alla typer av plastkort: ID-kort, bankkort, bensinkort med flera. Under ett antal år har det gjorts nedskärningar bland personalen, andelen inhyrd och visstidsanställd personal har ökat och produktionen har lagts om till treskift, utan alltför högljudda protester från SIF-klubben. Lönerna är usla för de flesta. I produktionen tjänar grabbarna och tjejerna mellan fjorton och sexton tusen i månaden, även efter trettio år på jobbet. Prestationskraven har nått gränsen för det absurda. Anställda jobbar sig blodiga, till största delen för att klara en omöjlig arbetsbörda men också för att skrapa ihop lite extrapengar. Samtidigt försöker ledningen desperat skapa en vi-känsla och uppmanar oss att tala positivt om företaget.

Inspirerad av kampen på APL och trött på den fackliga tystnaden, har jag börjat efterfråga planer för jämställdhetsarbetet och dragit igång en kampanj för öppna lönelistor, inför de årliga löneförhandlingarna. Initiativet togs emot bra av de flesta av arbetskamraterna som också är förbannade, bland annat över den godtyckliga lönesättningen. Förutom kön, avdelning, anställningstid och lön fick man gradera hur pass nöjd man kände sig med lön och lönesättningspolitik. Ungefär hälften av alla anställda fyllde i enkäten. Då ska man veta, att administrativ personal och marknadsfolk svarar för en rejäl andel av de anställda. Där var intresset för en öppen lönedialog en hel del svalare. Det skulle ta för mycket plats att redogöra för hela enkäten. Slutsatsen får nog ändå sägas vara ett kompakt missnöje, gällande allt som har att göra med lönenivån och lönesättningen på företaget.

Det kändes som om läget var rätt att samla ihop alla missnöjda för att informera om ett fackligt alternativ. Tanken var att få till en samling i XPonCards matsal runt arbetstidens slut. I mitten av april då jag först tog upp frågan med ledningen var det inga problem. Jag fick också en plats på anslagstavlan och blev lovad en sida på vårt intranät. Samma vecka informationsmötet skulle hållas blev jag inkallad till vår högsta chef. Jag blev meddelad att inga fack utom de med kollektivavtal fick informera i XPonCard:s lokaler, varken på eller utanför arbetstid. Den informationen blev även utlagd på intranätet och anslagstavlor. Mötet, inbokat i vår matsal, blev stoppat och all övrig information om SAC plockades ned. Av dessa skäl valde vi att hålla mötet, lätt kamouflerat som ”Bullfest” för att kunna informera om det på arbetstid, senare på dagen och hemma hos undertecknad.

Förutom jag själv, medlem i Enköpings LS och tills nyligen ensam syndikalist på arbetsplatsen, deltog Lars Hammarberg från SAC, Mattias Pettersson, kassör i Enköpings LS, Anders B från SoV och SUF-Stockholm samt ytterligare en medlem från Enköpings LS. Två XPonCard:are och två Kommunalare infann sig, istället för de 5-10 från XPonCard vi hoppats på. All heder åt de två som vågade dyka upp, trots ledningens skrämseltaktik. Det får väl också medges att tidpunkten, en fredag eftermiddag, var dåligt vald.

Lars Hammarberg informerade om SAC:s historia och uppbyggnad, den frihetliga socialismen, principförklaringen med mera. Vi diskuterade också bland annat vilka regler som gäller för övergång och annat praktiskt, att man inte blir rättslös i SAC och vad vår styrka är.

En ny medlem är värvad men jag tror att fler skulle vilja gå med, eller åtminstone se en radikalisering av det fackliga arbetet. Därför kommer vi att ha ett nytt möte för XponCard-arbetarna snart, på en bättre tid och i en mer lämpad lokal med målet att väcka mer intresse för SAC och facklig kamp. Ett beslut finns också att förlägga Enköpings LS nästa månadsmöte i Strängnäs, i samband med infomötet.

Efter det fackliga mötet höll Anders B och några av kidsen som förut bildade SUF-Strängnäs ett möte angående en eventuell nystart. Det finns intresse så en del aktiviteter är planerade.

Jag kan också till min glädje konstatera att den fackliga aktiviteten ökat på jobbet. Efter att SIF:s kontaktperson blivit inkallad till ledningen, kom ett anslag upp om SIF-möte i matsalen. En ombudsman från SIF Mälardalen var inbjuden för att prata om bland annat ”eventuell nystart av SIF-klubben” och ”gula fackföreningar”. Kontaktmannens förklaring angående ordvalet var intressant. Han visste inte vad som menades, utan hade bara skrivit vad han blivit tillsagd att skriva. SIF:s ombudsman ville inte heller diskutera saken, med hänvisning till att jag ”inte var medlem”. SIF:s definition av ”gula fack” är tydligen väldigt hemlig.

Anders Nilsson
Enköpings LS