(Följande text kommer ifrån Hässleholms LS hemsida.)

Att vara medlem i SAC
 

Det finns många missuppfattningar om vad SAC-Syndikalisterna är för slags fackförening. Ibland har det hävdats att man som SAC-ansluten inte har samma trygghet eller fackliga möjligheter som andra fackföreningar. Detta är en seglivad felaktighet som vi här skall försöka punktera. Här beskriver vi själva kortfattat hur vi arbetar och hur vår organisation fungerar. Att beskriva alla fördelar och möjligheter att agera fackligt som SAC:are låter sig inte göras inom ramen för denna sida, men om du är intresserad av att veta mer efter att ha läst det här eller vill ordna en informationsträff på din arbetsplats, så ställer vi gärna upp. Naturligtvis kan du ansluta dig utan att behöva känna att du inte har kunskaper nog. De flesta som väljer SAC, gör detta för att kunna räkna med sitt fack och slippa förmynderi och det är skäl nog.

SAC bildades 1910 och är en fristående fackförening som organiserar alla lönearbetare. SAC som är det gemensamma rikstäckande organet, är uppbyggt av Lokala Samorganisationer (LS). En LS organiserar alla medlemmar inom ett visst geografiskt område. LS är organisationens grundläggande enhet. Flera LS bildar tillsammans distrikt. Det unika med SAC är organisationens "plana" uppbyggnad, som garanterar att det alltid är de berörda som fattar besluten. Det gäller alla väsentliga frågor som verksamhet, medlemsavgift, konflikt etc. Alla beslut fattas demokratiskt av de som berörs. Ombudsmän och valda funktionärer har ingen beslutanderätt. Gemensamma frågor som berör hela organisationen går som regel ut på medlemsomröstning.

Förutom de geografiska enheterna, LS och distrikt, så tillhör varje medlem en federation vilket är det fackliga organ som handlägger gemensamma branchfrågor (t.ex. Utbildningsfederationen, Byggnadsfederationen etc). Naturligtvis växer besluten fram på samma sätt här.

Lokalt samverkar medlemmarna i branchorgan, där man kan byta erfarenheter med varandra över yrkesgränserna. För att sammanfatta oss kort: vi vill med vårt sätt att organisera oss, undvika splittring och visa att alla som säljer sitt arbete och sin tid, trots alla skillnader i yrken och sysselsättningar, gemensamt bör slåss för sina intressen istället för att "sparka nedåt och slicka uppåt".

Hur blir man medlem i SAC?
Kontakta din lokala LS eller SAC genom att ringa, skriva eller e-posta, så skickar de inträdeshandlingar. Du får inträde i vår A-kassa om du jobbar minst 17 timmar i veckan. Du kan också ansluta dig av rent intresse om du t.ex. studerar.

Att begära övergång från annan fackförening till SAC
Om man vill gå över från en annan fackförening, gör man detta enklast genom att be sin arbetsgivare sluta göra löneavdrag till fackföreningen. Vi har i LS en alldeles speciell blankett för detta ändamål. Övergången från en A-kassa till en annan utgör inga problem. Man tar med sig sitt gamla villkor som gäller exakt lika i SAC:s A-kassa.

Fackföreningsavgiften
Som medlem i SAC betalar du en fast fackföreningsavgift. Denna kan vara olika beroende på om du arbetar hel- eller deltid, om du studerar etc. Avgiften består av en central och en lokal del. Den centrala delen, som finansierar löner, medlemstidning m m, regleras genom allmän medlemsomröstning eller kongress. Den lokala bestäms genom omröstning/årsmöte i respektive LS. Den lokala delen kan alltså variera mellan olika LS, beroende på vilken verksamhet man vill bedriva. Vanligtvis sker avgiftsinbetalning via postgiro, om inte annan överenskommelse träffats.

Är SAC en "politisk" fackförening?
SAC och syndikalismen är inte enbart en fackförening. Organisationen bär en helt egen tradition inom arbetarrörelsen, den frihetliga socialismen. Med detta begrepp menar vi att människor som berörs av beslut, själva skall fatta dem, enligt principen: en man - en röst. Det är också därför vår organisation är uppbyggd som den är. Demokrati skall inte handla om en avlägsen framtid, den skall praktiseras här och nu, i vår organisation. Man kan inte bara säga sig vara demokrat och samtidigt verka i en toppstyrd organisation som förutsätter underkastelse.

Syndikalister världen över arbetar mot alla former av maktmissbruk och förtryck, i vilken form det än yttra sig, statligt eller kapitalistiskt. SAC betraktar alla maktmissbrukare som "samma andas barn", vilken mask de än bär. Oavsett vem som står för förtrycket och hur det än ser ut är det den breda massan av vanliga maktlösa människor som drabbas. SAC vänder sig till alla dem, som solidariskt vill försvara och utveckla arbetarklassens intressen men för den sakens skull inte vill se några chefsideologer och politiker som sina talesmän. Vi anser att lönearbetarna klarar det själva. I SAC kan inga styrelser eller funktionärer lägga sitt veto mot vad medlemmarna beslutar.

Syndikalisterna står självfallet helt fria från politiska partier och anser att lönearbetare har gemensamma intressen att utveckla och försvara. Partipolitiskt arbete skulle bara tjäna till att splittra oss. På så sätt berörs vi inte heller av vilken regering som "sitter vid makten" och vars uppsåt ofta är att hålla den fackliga aktiviteten så låg som möjligt. Som medlem i SAC har man givetvis rätt att engagera sig i partipolitisk verksamhet, bara denna inte bedrivs genom organisationen.

Om våra fackliga möjligheter...

I följande del kommer vi att belysa vår fackliga status och de skillnader som föreligger i förhållande till andra fackföreningar.

Förhandlingsrätten hos de berörda
LS såväl som sektioner är självstyrande i egna angelägenheter. Beslut som fattas här kan aldrig rivas upp eller ändras av någon central instans eller liknande. Alla fackliga krav och förhandlingar sker helt och hållet på de berördas egna initiativ och villkor, i enlighet med gällande lagstiftning. AVTALEN UT PÅ OMRÖSTNING! är en paroll som är verklighet inom SAC. Anställda och funktionärer har ingen befogenhet att godkänna avtal och förhandlingsresultat, utan att dessa först varit ute på omröstning bland de berörda. Man beslutar tillsammans om man vill vidta stridsåtgärder eller inte, och den lokala stridsrätten är naturligtvis självskriven. Likaså röstar man om medlemsavgifter, förtroendevalda och ombudsmän.

Arbetsmarknadslagarna
Arbetsmarknaden regleras av ett antal lagar och förordningar. Exempel på sådana är MBL- Medbestämmandelagen, LAS- Lagen om anställningsskydd, LOA- Lagen om offentligt anställda, Semesterlagen mfl. Många av dessa lagar är sk. "trygghetslagar", vilka är till för den anställde. I andra fackföreningar finns ibland en begränsad möjlighet att tillämpa dessa lagar. Där ligger ofta besluten om förhandlingar och andra åtgärder ovanför medlemmarnas huvuden. Som medlem i SAC kan man däremot med större säkerhet få ta del av sina rättigheter då det är de berörda själva som beslutar om åtgärder skall vidtas.

Medbestämmandelagen, MBL
Då det vanligtvis saknas lokalt självbestämmande och demokrati i de fackliga organisationerna förblir MBL en "tandlös tiger" för dessa. En förutsättning för att MBL´s olika möjligheter skall tillämpas effektivt är att det är berörda arbetstagare som förfogar över besluten, vilket "tillåts" i SAC. Vi kan med andra ord bättre utnyttja de fördelar lagen erbjuder.

Då LS medlemmar oftast utgör en minoritet på arbetsplatserna och därav sällan tecknar kollektivavtal, kommer vi i följande kommentarer kring MBL att betrakta LS/SAC som om vi inte har kollektivavtal.

Föreningsrätten
MBL ger alla arbetstagare rätt att tillhöra, utnyttja eller verka, i vilken fackförening de vill. Arbetsgivaren kan därför aldrig missgynna, diskriminera eller på annat sätt särbehandla de som tillhör SAC. Om så mot all förmodan skulle ske, kan organisationen hävda att arbetsgivaren inte respekterat föreningsrätten, vilket kan medföra skadestånd. SAC har med framgång drivit sådana ärende såväl lokalt som i arbetsdomstol.

SAC´s förhandlingsrätt med arbetsgivaren
Paragraf 10 i MBL ger alla fackliga organisationer rätt att begära förhandlingar med arbetsgivaren i alla frågor som rör arbets- eller anställningsförhållandet. Detta oavsett vilken fackförening som har kollektivavtal eller om den fackliga organisationen har en eller hundra medlemmar på arbetsplatsen. Hit hör både rättstvister och intresseförhandlingar. Med andra ord så kan man förhandla om allt från rena avtalstvister till miljövänligt papper på arbetsplatsens toaletter. I den förstärkta förhandlingsskyldighet som åligger arbetsgivaren (MBL 11, 12), finns en viss skillnad mellan de organisationer som har kollektivavtal och de som inte har. Med de som har kollektivavtal måste arbetsgivaren begära förhandling innan denna fattar beslut om viktigare förändring av verksamheten (t.ex. nedläggning, utvidgning, personalpolitiska frågor etc.). Likadant kan den kollektivavtalslutande fackföreningen begära uppskov med beslut i annat fall då det rör sig om en förändring. De skyldigheterna har arbetsgivaren bara mot minoritetsorganisationerna då det "särskilt berör" medlem/medlemmar i organisationen. T.ex. i frågor som berör arbets- eller anställningsförhållandet för den enskilde. I andra fall kan SAC själv begära förhandling enligt paragraf 10. Dessutom är det i SAC alltid medlemmarna själva som avgör om ett förhandlingsresultat skall godkännas eller inte, alltså inte avdelningen eller ombudsmannen, vilket är unikt för SAC. Vår förhandlingsrätt kan aldrig sättas ur spel genom avtal mellan annan kollektivavtalsslutande fackförening och arbetsgivare.

Förhandling? - Medlemmarna vet bäst!
Eftersom det går att förhandla om precis allting som på något sätt berör förhållandet mellan dig och din arbetsgivare är förhandlingen ett av organisationens starkaste vapen för att förbättra och lösa situationer på arbetsplatsen. På vilket sätt, om vad och när det skall förhandlas bestämmer de berörda. Likaså avgör de själva om de vill ha ombudsmannahjälp eller inte. Idag förekommer det såväl att medlemmar väljer att själva driva sina frågor som att man överlåter detta åt ombudsman. Vanligast är väl dock att man rådgör och hjälps åt i både planering och under förhandlingens gång. De medlemmar som företräder organisationen i förhandling får givetvis ersättning för eventuellt inkomstbortfall. Till medlemmarnas förfogande finns inom SAC en samverkande ombudsmannakår samt ett stort antal medlemmar som behärskar såväl lagar som avtal. Då SAC organiserar medlemmar inom alla yrkesområden finns alltså en mycket bred erfarenhet och kunskap som kommer väl till pass i de många olika förhandlingar LS ständigt driver.

SAC´s rätt att erhålla Information
Enligt paragraf 19 i MBL är arbetsgivaren skyldig att gentemot kollektivavtalsslutande organisation ge information om verksamheten i stora drag (t.ex. inskränkningar, personalpolitiska frågor, bereda organisationen tillfälle att granska böcker osv.). Denna skyldighet har man alltså inte mot SAC, då vi inte har kollektivavtal på arbetsplatsen. Men det kan vara ett dilemma för de organisationer som får ta emot informationen. Arbetsgivaren kan informera på ett sådant sätt att de fackliga organisationerna inte har möjlighet att överblicka eller upptäcka dolda avsikter mm. I de frågor som särskilt berör våra medlemmar har ju arbetsgivaren skyldighet att påkalla förhandling innan beslut fattas och i andra frågor begär SAC själv förhandling. På så sätt får vi precis den information vi vill ha och det är alltså ingen risk att våra medlemmar får ta emot information på ett sådant sätt att viktiga frågeställningar kommer i skymundan och paragrafen blir någon slags "tuta och kör-regel" för arbetsgivaren. Man kan konstatera att paragraf 19 ej bidragit till att föra de fackliga organisationerna framåt.

SAC´s rätt att vidta stridsåtgärder
I de fall SAC är i minoritet och inte träffar kollektivavtal på arbetsplatsen är vi inte heller bundna av fredsplikt. Det innebär att vi lagligen kan använda oss av stridsåtgärder i form av strejk, blockad, bojkott mm. Dessa beslut fattas givetvis av de som berörs och inom SAC finns ingen central instans som "för syns skull" tar ut sina medlemmar i exempelvis strejk. Det kan röra sig om lönekrav, bättre arbetsmiljö, arbetsgivare som inte renar utsläpp etc, etc. Stridsåtgärder har oftast visat sig användbara att tillgripa även om de strejkande inte utgör någon stor procent av arbetstagarna. SAC´s medlemmar har vid flera tillfällen strejkat i fåtal eller till och med ensamma men ändå genomdrivit stora förändringar på arbetsplatserna. I konfliktsituationer finns såväl lokala som centrala stridsfonder för att täcka inkomstbortfall för de strejkande.

SAC i Arbetsmiljöfrågor
I dagens skyddspraxis finns hela tiden ett antal "hinder" som gör att skyddsfrågorna kommer bakefter. SAC utser inte skyddsombud eller deltar i skyddskommittéarbete då detta är förbehållet de som har kollektivavtalet på arbetsplatsen. Här använder sig SAC av andra vägar för att påverka arbetsmiljön. Istället för att förlita sig på skyddsombud eller skyddskommittéer, vilka ofta fungerar som en bromskloss i skyddsverksamheten (det är inte ovanligt att ärende "ligger" flera år), kan SAC begära förhandling i varje enskild fråga. Det har de fördelarna att varje ärende behandlas noggrannare och att problemen börjar lösas inom två veckor (tidsfrist för förhandling att komma igång). Med andra ord kan SAC´s medlemmar verka bättre i Arbetsmiljöfrågor.

Att starta en sektion
De flesta som är medlemmar i SAC´s olika LS jobbar på arbetsplatser med enbart ett fåtal SAC:are. Men om man syftar lite längre än till att enbart förhandla i egen sak eller bara vill ha facklig trygghet, så gör man klokt i att försöka få till stånd en sektion på sin arbetsplats. Det räcker utmärkt om man bara är 4-5 st på sitt jobb. Som sektion är man verkligen herre i sitt hus och kan agera mer långsiktigt och målmedvetet, och utnyttja de möjligheter som bjuds inom ramen för MBL på ett mycket effektivare sätt än som enskild. Dessutom underlättar det rent praktiskt relationen till LS och SAC. Man utgör då sk lokal arbetstagarorganisation på arbetsplatsen.

Avtal; hinder eller möjlighet
SAC kan teckna kollektivavtal om bägge parter är överens. Organisationen tecknar dock inte några avtal för merparten av sina medlemmar i nuläget. Medlemmar i SAC är inte bundna av kollektivavtal som är tecknat av annan organisation. Undantaget nya medlemmar; vilka är bundna av gällande avtal tills dess att nytt avtal tecknats, därefter är inte heller dessa bundna. Arbetsgivare är dock alltid skyldiga att följa den normerande delen i kollektivavtalet gentemot samtliga anställda, oavsett organisationstillhörighet. Den normerande delen utgör det samma som det "personliga" anställningsavtalet, och reglerar i princip allt som inte förändras vid avtalslöst tillstånd det vill säga lön, anställningsvillkor, arbetstider mm. Eftersom SAC´s medlemmar inte är bundna av fredsplikt äger vi rätt att vidta stridsåtgärder och det är fullt möjligt att träffa andra uppgörelser än vad de rådande kollektivavtalen föreskriver. Som medlem i SAC är man inte heller bunden av de olika centrala förhandlingsordningar som de flesta kollektivavtal föreskriver. Med andra ord så kan SAC´s medlemmar inte få det sämre, tvärtom har man möjlighet att träffa bättre uppgörelser.

Kollektivavtalet
 

* Normerande del av avtalet = varje arbetstagares lika rättigheter, oavsett fackförening.