Offentliga lönelistor - Ett vapen i lönekampen
Löneuppgifter i kommun, landsting och andra myndigheter är allmänna handlingar och därmed ett lättillgängligt vapen för de offentliganställda. Rätten att ta del av allmänna handlingar slås fast i offentlighetsprincipen som är en av våra grundlagar.
För den som exempelvis arbetar inom vård och omsorgs- eller utbildningssektorn är detta ett användbart och lättillgängligt vapen i kampen för bättre och rättvisare löner. Varför inte begära ut lönelistorna på ditt jobb, sammanställa ett enkelt faktahäfte (som t.ex. redovisar klyftorna mellan könen) och helt sonika lägga ut häftet i fikarummet?
Rätten att ta del av lönelistor kommer ur den grundläggande rätten att ta del av allmänna handlingar som slås fast i offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen 2 kapitlet. Länk till lagen finns på coopsite.sac.se/fack/lagar.html. Lagen gäller alla handlingar som har inkommit eller upprättats hos en myndighet oavsett om den är kommunal, statlig eller tillhör landstinget. Med myndighet menas enligt lagen även företag som drivs av myndigheter som kommun och landsting. Tyvärr gäller dock inte lagen för statligt ägda företag.
Rent konkret innebär detta att man alltid kan ringa till en myndighet om man är intresserad av en ledig tjänst där för att kolla vad de blivande kollegorna har för lön. På så vis blir det enklare att redan innan anställningen motverka att man får en lägre lön än tidigare anställda.
Väl anställd går lönelistorna även att använda för en mer effektiv lönekamp. En arbetsplatssektion eller ett syndikat kan exempelvis med stöd av offentlighetsprincipen enkelt upprätta ett löneregister.
Myndigheten har enligt lagen inte rätt att fråga efter varför man vill ta del av en handling, eller vem man är som frågar. Tyvärr brukar myndigheter ofta bryta mot lagen och rent av vägra att lämna ut handlingar som de inte tycker att man behöver få ta del av. Myndigheter gillar nämligen sekretess, oavsett vad lagen säger!
Om man mot förmodan inte skulle få ut den handling man vill, så ska man kräva att myndigheten lämnar ett skriftligt besked med motivering till avslaget. Sedan JO-anmäler man myndigheten. I nio fall av tio får man då rätt. En snabbare väg att få rätt är ofta att kontakta myndighetens chefsjurist som får ge sina kollegor bassning. Men även om ni till slut får rätt den vägen så är det bra om en JO-anmälan görs eftersom det hjälper dem som kommer efter er.
En nymodighet bland myndigheter för att vägra lämna ut allmänna handlingar är att hänvisa till personuppgiftslagen - PUL. I sekretesslagens 7 kapitel 16 paragraf står nämligen följande:
"Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204)."
Det räcker dock inte att bara hänvisa till PUL. Myndigheten måste också kunna motivera varför man antar att ni kommer att behandla personuppgifterna i strid med PUL. Myndigheten måste också tala om hur ni gör för att överklaga beslutet. Denna regler gäller alla avslag.
Om avslaget bara är muntligt föreslår jag därför att ni begär ett skriftligt beslut med så kallad "besvärshänvisning" (där ska det framgå hos vem ni kan överklaga beslutet).
I slutändan brukar dock samhällsfrågor av betydelse (ex. fackligt arbete) klassas som journalistiskt arbete i vid mening, och då gäller överhuvudtaget inte PUL. Det innebär att man oftast får rätt när man överklagar, men som jag skrev tidigare: myndigheter gillar sekretess och försöker gärna obstruera även om de vet att de kommer att förlora till slut. När det gäller kopior på just lönelistor kanske myndigheten kräver att den ska avpersonifieras, och det får man nog vara beredd att gå med på men bara till viss del. Lönelistor med personnummer borttagna får man acceptera, men inte att namnen plockas bort.
Lagen säger vidare att myndigheter ska prioritera arbete med att lämna ut allmänna handlingar. Det innebär att de inte kan skylla på den allmänna arbetsbördan och säga att man får vänta en vecka eller två på att få ta del av handlingarna. Kom dock ihåg denna rätt gäller att ta del av handlingar på plats hos en myndighet. Vill man ha kopior på handlingarna skickade till sig så kan man inte kräva att det ska ske bums.
Det kan ju rent allmänt vara bra om man ger myndigheten lite tid på sig att ta fram det material man vill ha kopior på. De som arbetar där är inte mer än människor och ett vänlig förfrågan brukar löna sig i längden.
Lycka till med kampen!
Fakta: Lagen om allmänna handlingar är en del av tryckfrihetsförordningen. Länk till lagen finns på SAC:s hemsida på coopsite.sac.se/fack/lagar.html
Adressen till JO:s webbplats är www.jo.se. En anmälan behöver inte vara skriven på ett särskilt vis utan ska tala om vad som har hänt. Den får dock inte vara anonym.
All korrespondens med kommunen ska för den delen också vara arkiverad. Oavsett om den sker via e-post eller vanlig post. Annars är det i sig ett tjänstefel och lagbrott.
